Nu har vi roat oss lite mer med den inbyggda kameran:
***
We’ve played some more with the built-in camera.
Böcker…!/Books..!
När jag befann mig i Staden passade jag på att skaffa några nya böcker. Denna gång blev det två böcker av Dean R Koontz.
***
While being in Town I took the opportunity to get some new books. Two books by Dean R Koontz was the catch this time.
Mahjong-fika/Mahjong with tea
Efter semestern var jag utsvulten på mahjong-spelande, så jag drog ihop ett gäng entusiaster och hade mahjong-fika på ett trevligt café i Staden. Så här såg det ut:
***
After my vacation I was longing for some more Mah Jong games, so I gathered a few other enthusiasts for Mah Jong and tea (or coffee) at a nice café in Town. This is what it looked like.
Gläntan, första 3 dagarna/Gläntan, the first 3 days
Anwyliaiden, machwI’ och jag har varit i Jämtland, på fars sommarställe Gläntan. Resan upp blev några timmar försenad. Först pga en luftpump som snarare pumpade ur luft ur däcket än in, och sedan pga en bilolycka som stoppade upp trafiken. När vi väl kom iväg hade jag sedan länge insett att det inte var någon idé att försöka vara framme i rimlig tid, så vi rullade lugnt på och kom fram till Gläntan strax efter midnatt. På vägen stannade vi och åt på Tönnebro Värdshus, där machwI’ upptäckte tjusningen med att mata småfiskar och deras beskyddare Gåsen med resterna av sin hamburgare. Tyvärr hade jag glömt kameran i bilen…
Dag 1
Vi vaknade lagom till att far och farmor lagat frukost. Natten var god om än något störd av alla myggor som ville komma och hälsa oss välkomna till de norrländska breddgraderna. Till frukost fick vi veta att machwI’s sommarkompis A skulle ha födelsedagskalas på kvällen och att machwI’ var bjuden. För machwI’s del kretsade naturligtvis hela resten av dagen enbart runt detta 
. Vi andra tog det lugnt och packade upp grejer, åkte och handlade mat och bara kände efter att vi var framme. machwI’ tappade ytterligare en tand. Allt vickande under bilresan igår hade tydligen effekt!
En liten kort skogstur gjorde vi också. Innan myggen jagade ut oss igen hann vi åtminstone se vår vattenkälla. Dessvärre har vattnet minskad i den på senare år, men än så länge finns det så att det räcker. Det är något särskilt med att dricka det färska, kalla vattnet direkt från naturen.
Kalaset var mycket lyckat! Barnen fikade en del och lekte desto mer och vi vuxna åt gott och umgicks.
Dag 2
Även denna natt blev störd av mygg. Anwyliaiden började planera för myggmotstånd.
Eftersom vi inte hade haft present med oss till A, och min far skulle lämna tillbaka sin hyrbil, packade vi in oss i båda bilarna och åkte till Östersund. Jag hade hört mig för på kalaset vad A önskade sig och väl inne i leksaksbutiken hittade vi snart vad vi sökte. Anwyliaiden sprang iväg och skaffade myggnät. Nu skulle det bli myggtätat!! Jag hittade ett par svarta gummistövlar med dödskallar på som jag bara var tvungen att prova. Snygga, men tyvärr alldeles för dyra för min semesterkassa. Jag har inte haft gummistövlar sedan jag var liten, men nu med alla roliga mönster som finns känner jag att det kanske är dags igen. På vägen tillbaka från Östersund stannade vi på Brunflo Hembygdsgård och fikade goda hembakta kakor och stutar (tunnbrödsrullar med ost och skinka) medan regnet öste ner utanför.
När vi kom hem satte anwyliaiden upp myggnätet. Far passade på att elda trädgårdsrens medan det regnade och jag fotade. Helt plötsligt såg jag en groda hoppa ur bålet!!! Som synes klarade den sig helskinnad ur elden .
Dag 3
Äntligen en lugn natt utan mygg!
Idag var jag tvungen att ta ett sånt där tråkigt beslut som man som mamma kan behöva ta ibland. machwI’ och jag var hos A för att lämna födelsedagspresent och leka. Innan vi gick hade jag pratat med machwI’ om att han inte fick tjata om sin födelsedagspresent och att om han gjorde det så skulle vi gå hem. (Han och A fyller år med bara en månads mellanrum och det har blivit något av en tradition att de byter presenter när de ses). Redan på kalaset hade machwI’ fått veta att hans present inte var inköpt än, men att han skulle få den inom de närmaste dagarna. Naturligtvis förstår jag att han var nyfiken på presenten, men när frågorna om den började ta över leken tyckte jag att det var nog och för att visa det gjorde vi som jag sagt innan; vi gick hem. machwI’ blev jätteledsen (och det blev jag med i ärlighetens namn), men han förstod iallafall varför det blev som det blev.
Väl tillbaka på Gläntan tog vi det lugnt och grollet var snart överstökat. machwI’ fick ett par tovade möss från ”Musstaden” i Ryssland av far, och satte genast igång med att rita ett hus till dem, komplett med tv, dvd och dator 
. Jag övade på gitarren. Har bestämt att jag ska kunna kompa till åtminstone några barnvisor när jag börjar jobba som lärare, så jag har ett år på mig. Inte lät det snyggt men det känns som att det finns hopp för mig iallafall.
På kvällen utmanade anwyliaiden och jag far på mahjong. Han knotade över att vi i år hade 8 som minimipoäng för att mahjongen skulle vara giltig. (Förra året spelade vi utan gräns för att han och farmor skulle vänja sig vid spelet).
***
The anwyliaid, machwI’ and I have been to Jämtland (in northern Sweden), at father’s summerhome Gläntan. The trip up there was set back a few hours due to an airpump that rather took out the air from our tyres than inflated them, as well as a car accident that held up the traffic. When we at last were on our way I had long realised that we weren’t going to get there in any reasonable time, so we took it easy and reached Gläntan by midnight. We stopped to eat at Tönnebro Inn where machwI’ discovered the charm in feeding the small fishes, and their protector the Goose, with the rest of his hamburger. Sadly enough, I had forgotten my camera in the car…
Day 1
We awoke just as father and grannie had made breakfast. The night was good except for the mosquitos that were adamant in their efforts to wish us welcome to the North of Sweden. At breakfast we found out that machwI’s summerfriend A was having his birthday party that evening and that machwI’ was invited. This was, of course, the most important issue for machwI’ during the rest of the day . The rest of us took it easy, unpacked our stuff, went to shop for groceries and just enjoyed being at our destination at last. machwI’ lost another tooth. I guess all the wiggling during the trip yesterday payed off.
We also made a short trip into the forest behind the house. At least we got the chance to see our water well before the mosquitos chased us out. Sadly enough the water has decreased during the past few years, but luckily we still have enough to keep us through the summer. There is really something special about drinking the fresh cool water directly from the nature.
The party was a great success! The kids ate some and played more and us grown-ups ate good food and cake and socialized.
Day 2
The mosquitos were with us this night too. The anwyliaid began planning his mosquito-resistance.
Since we hadn’t brought a present for A and father had to return the rental car, we took both cars and went to Östersund (the ”big city”). During yesterday’s party I had asked about what A wanted for his birthday and when we found the toy store we soon got what we were looking for. The anwyliaid ran off to get mosquito nets. No more mosquitos!! I found a pair of black Wellingtons with skulls on them that I just had to try on. Really cool, but unfortunately far too expensive for my vacation budget. I haven’t had a pair of Wellingtons since I was a little kid, but now with all the cool designs there are I think I might just get some. On our way back from Östersund we stopped at an old homestead museum in Brunflo where they had nice homemade cookies and ”stutar” (rolls of thin unleavened bread, cheese and ham). We had our coffee and tea while the rain poured down outside.
When we got home the anwyliaid put the mosquito net onto the bed. Since it was raining and all, father made a bonfire with all the old grass and stuff from the garden, and I took photos. Suddenly I saw a frog jump out of the bonfire!!! As you can see it got away from the fire without a scratch .
Day 3
Finally a quiet night without any mosquitos!
Today I had to make one of those decisions one sometimes has to make as a mother. machwI’ and I had gone to A to deliver the present and to play. Before we went I had explained to machwI’ that I didn’t want him nagging them about his birthday present and said that if he did we’d leave. (He and A has their birthdays only one month apart and it’s become somewhat of a tradition that they exchange presents when they meet). Already at the party machwI’ had found out that they hadn’t bought his present yet, but that he’d get one within the next few days. Understandably he was curious about it, but when his questions began to take time and focus away from his play I decided that it was enough. And to prove that, we did what I had said before; we left. Of course machwI’ was really sad (and frankly, so was I), but at least he understood why things had turned out the way they did.
Back at Gläntan we took it easy and the quarrel was soon over and done with. machwI’ got a couple of wool mice from ”The Mice City” in Russia from father, and was soon drawing a home for them, complete with a television, dvd player and computer . I practised on my guitar. I have decided that I at least should be able to play a few simpler children’s songs when I start my work as a teacher, so I have one year to practise. I can honestly say that it didn’t sound beautiful, but at least I think I might have a chance to make it .
In the evening the anwyliaid and I challenged father to a game of Mah Jong. He grumbled at the fact that we had 8 points minimum for a legal Mah Jong this year. (Last year we played without the minimum points just to get him and granny used to the game).
Internetberoende – vem? jag???/Internet addicted – who? me???
Det är otroligt hur van jag blivit att kunna komma ut på internet närhelst jag vill och vad frustrerande det är när det inte funkar. Under förra helgen krånglade min uppkoppling; kopplade upp och ner sig lite hursomhelst, och det var riktigt irriterande, speciellt som jag sedan skulle vara bortrest några dagar (också utan tillgång till nätet). Min förhoppning var att krånglet skulle vara upprett tills jag kom hem (eftersom jag då hade ett uppdämt behov av att komma ut på nätet, t ex för att skriva här i bloggen). Döm om min besvikelse när det fortfarande var samma problem med uppkopplingen som innan jag åkte 
Nu verkar det funka, iallafall för tillfället, så jag passar på att skriva av mig lite innan det kopplar ner sig igen.
Det är ju konstigt… Det är ju faktiskt inte så att jag måste komma ut på nätet. Egentligen är jag ju inte beroende av att ha en uppkoppling på något vis, iallafall inte nu under sommaren. Ändå kryper det i mig, och jag kommer på tusen saker som jag skulle vilja göra på nätet, just när det inte går. Jag hittar mig själv rastlöst fipplande med datorn, trots att jag vet att det jag vill göra inte kommer att funka. Samtidigt som jag tycker att nätet är en underbar uppfinning med massor av bra funktioner, ogillar jag verkligen denna känsla av att vara slav under ett tekniskt system som jag inte kan styra över på egen hand. Ibland skulle jag vilja smita iväg från utvecklingen och tvinga mig själv att leva som för 200 år sedan, bara för att upptäcka hur bra jag faktiskt skulle klara mig utan alla grejer som jag så totalt tar för givet.
Lite utvecklingsrevolution har jag gjort iallafall; jag har ingen mikro och jag diskar för hand!!!
Här är ett helt orelaterat foto som jag tog i huvudstaden. Man kan ju undra hur de hittar på alla kvartersnamn egentligen… På firmafesten, eller?
Boy George-nostalgi/Boy George nostalgia
När jag var tonåring var Boy George länge en av mina absoluta musikfavoriter. Naturligtvis var det efter Culture Clubs storhetstid, så jag var rätt ensam om att tycka om honom just då (Story of my Life…). Hur som helst, ränderna går aldrig riktigt ur och fortfarande försöker jag hålla mig någorlunda á jour med vad Pojken gör nuförtiden. Således hade jag väntat länge på att få tag på hans andra självbiografi ”Straight” (fortsättningen på ”Take it Like a Man” (1995) när den äntligen kom ut efter flera års försening. Nu har jag dessutom haft tid att börja läsa den. Mycket i den är väldigt intressant och speglar min bild av Pojken ganska mycket. Senare halvan av boken handlar mycket om hans musikal ”Taboo”, som spelats både i London och på Broadway, och som jag är väldigt ledsen över att jag inte fick tillfälle att se. Eftersom jag inte sett den, och heller inte var engagerad i den New Romantic-scen som den utspelas i (jag blev synthare först runt 1990, när de flesta trodde att synthen var död. Ser ni vad jag menar?) kändes det som att jag missade mycket av poängerna, vilket var tråkigt. Dock fick jag genom boken veta att ”Taboo” fanns inspelad på dvd. YAY! Så fram med äpplet och googla på fenomenet. Inom ett par minuter hade jag beställt dvd:n från Amazon i Storbritannien, och sedan dröjde det bara 4 arbetsdagar tills den landade i min brevlåda. Fantastiskt! Så nu har jag att njuta av; 3 dvd-skivor med hela musikalen (med Boy George själv i rollen som Leigh Bowery), intervjuer, live-uppträdanden m.m. 
***
When I was a teenager Boy George was a musical favourite of mine for a long time. Of course, this was after Culture Club had its golden days, so I was pretty alone in being a fan of him at that time (Story of my Life…). However, it’s hard to break old habits and I still try to keep track of what the Boy is up to these days. Therefore I had waited a long time for his second autobiografy ”Straight” (the continuation of ”Take it Like a Man” (1995) when it finally was released after a couple of years’ delay. And now I’ve even had the time to read it. A lot of it is very interesting and pretty much feels like the picture I’ve got of the Boy. In the second part of the book he talks very much about his musical ”Taboo”, which has been played both in London and on Broadway, and which I’m very sad about not having been able to catch. Since I haven’t seen it, and neither was involved in the New Romantic scene in which it is set (I got involved in that scene around 1990, when most people thought it was dead. See what I mean?), it felt as if I missed a lot of what he wanted to get across, which was sad. However, through this book I found out that ”Taboo” had been released on dvd. YAY! So I used my apple to google on the phenomenon and within minutes I had it ordered from Amazon in the UK and only four workdays later it was in my mailbox. Fantastic! So now I can enjoy: 3 dvd:s with the whole musical (with Boy George himself playing the part of Leigh Bowery), interviews, live performances and more.
Dagens fundering/Thought of the Day
Varför är ekologiska téer mycket mera finfördelade än vanligt té?
***
Why are ecologically grown teas more finely ground than ordinary teas?
